Promenad vid havet

Idag blev det äntligen en riktigt lång promenad, runt Källsby och Källsnäs i vackert väder. Kameran var med, jag tränar på den för fullt. Men fotona blir inte så bra! Jag boostar dem i photoshop efteråt. Datorn är heller inte så bra, den visar blekare, tristare bilder än min förra dator gjorde, så kanske boostar jag bilderna för mycket.

Mycket chockartat så hade de rivit det gamla militärmagasinet på Källsby Nedra. Jag körde där förbi ganska nyligen och då stod det kvar. Jag är ännu nästan gråtfärdig när jag tänker på det, att jag aldrig ens varit inne i det. Varför har jag aldrig bett om att få komma in och titta, och fota! Jag hoppas åtminstone att de bad hembygdsföreningen komma dit och fotografera allt innan de rev.

Vi tittade in hos Roger, men hans inneboende sa att han var hos en granne. Det var han. De studerade två paddor i hennes trädgårdsdamm.

Svinkallt var det i vinden, som kom från nordost. Jag som allvarligt har tänkt börja vinterbada ( som är så populärt nuförtiden ?) omprövade genast det beslutet när vi kommit längst ut på bryggan. Vi satte oss i lä i badhytterna, och njöt av solen. Vilka kommer då, om inte vinterbadarna nr 1 och 2, Kristin och Inger, och kliver raskt ur kläderna och säger att i den här värmen behöver man inte ens ha mössa när man badar. Kristin tyckte absolut att jag skulle vara med och bada nästa gång. Då ska jag i alla fall ha mössa, pep jag förskräckt. Nordostan var som sagt svinkall, och i vattnet var det inte mer än + 6.

I vanlig ordning, för många bilder, och då har jag ändå långt ifrån tagit med alla.

Smedjan vid Övre Källsby. Byggd 1874, också på Lars Hanssons tid, ungefär när trossmagasinet på Källsby Nedra byggdes. Lars Hansson, som var bygdens store man, på den tiden, fjärdingsman också, var den som anordnade så att folk fick dansa när magasinet stod klart, en midsommarafton. Det fick spelmannen skit för av prästen, men Lars Hansson fick inget klagomål på sig. Klasstillhörigheten en förmildrande omständighet. Som Nationalteatern sjöng ?
Vis av erfarenheten kikade jag helt egenmäktigt in i smedjan. De kanske också får för sig att riva! Man vet aldrig. Nu har jag sett den inuti.
Is på dammen. Och folk badar! Utan mössa.