I tisdags bevistade jag middagsmässan i Resteröds medeltidskyrka. En upplevelse av tidens gång och historiens vingslag och allt sånt. En helhetsupplevelse av Bohusläns äldsta kyrka, troligen byggd runt 1080, och kontinuerligt använd hela tiden som gått sedan dess. Tanken på alla dessa sekler, alla dessa människor, alla språk och olika kristna riktningar och inriktningar som rått under denna tid, fick mig att bäva inför människans historia och evigheten. Och fick mig också att tänka att allt detta slit, all denna strävan, och nu är kanske vår tid på jorden snart slut, vi har själva ödelagt våra existensmöjligheter. Som Ikaros en gång har vi blivit övermodiga och flugit för nära solen.

Jag tog många bilder och fick även med mig hem två olika faktatexter, en om kyrkans historia och en om de restaureringar som gjorts av den. Bildtexter kommer, men inte idag. De första bilderna är från i lördags, då jag gjorde ett första besök, bara utanför kyrkan. Vi ställde bilarna vid stranden och promenerade upp till Resteröd.